6:2014

när livet verkligen var PÅ TOPP, så kom värsta dippen. körde världsungdomsspelen och mådde verkligen skit. kollade upp det och fick reda på att jag hade körtelfeber utan feber... träningen hade gått skit i några veckor innan och jag hade inte fattat varför benen inte svarade, tog ju i som bara den. men fick det nerskrivet på ett papper under världsungdomsspelen. läkarens råd var att inte röra mig på tre månader, jag började fundera på hur det skulle vara realistiskt för en träningsgalning som mig? skulle jag vara STILLA? fan? hade värsta formen efter mina läger och var hur pepp som helst på att tävla och visa vad jag skulle gå för.. men nej det blev en snabb vändning där, som jag inte ångrar nu i efterhand, jag har lärt mig så mycket om både mig själv, min kropp, alla andra och allt möjligt om att man ska välja hälsan framför allt annat i livet. allt stöttning som jag fick under den perioden då jag mådde som sämst har betytt ALLT! ♡

Hängde på sjukhuset en hel el under sommaren. tog prover och körde fuck you vartenda gång. orkade knappast med att inte FÅ göra någonting. körde mycket mentalträning för att orka hålla humör och motivationen uppe. vilket hjälpte♡

Glömmer aldrig den kvällen (bild1) när vi körde i 290km/h till akuten. vi trodde att mjälten hade spruckit och att det var goodbye med mig.. hade så ont i magen att jag grät. låg på akuten i några timmar och dom tog 1000 prover, jag hade massor med filtar och värmekuddar & fyfan vilken kväll det var! men kom hem samma kväll och de rådde mig att dricka te och bara ta det lugnt. som jag redan hade gjort i säkert tre veckor.

besökte sjukhuset 1gång/veckan för att hålla koll på järn och levervärden, (bild2) de tog en hel del blod från mig hahah. levervärdena var vääääldigt sega och det va dom som man var tvungen att vänta på innan man skulle kunna få gå en promenad eller jogga lite lätt. JAG FICK INTE ENS TRÄNA MAGE när jag var sjuk. fattar knappt att jag överlevde! man såg hur alla muskler planades ut, var tunn som en plattfisk... alla muskler bara tynade bort, att kunna se det med sina ögon och att mentalt intala sig att 3 års styrketräning kommer att komma tillbaka, var tufft! men skam den som ger sig♡

tillslut fick jag ett brev på posten! (så omodernt hahah!) ''Bästa Thilda ....'' och doktorn sa att alla mina värden var bra! OMG den dagen, var nog lyckligast i världen. hämtade ut järntabletter på apoteket som jag skulle ta i 100 dagar. fick inte börja träna på riktigt förrän jag vilat ytterligare två månader. vilket sög! men fett värt det nu i efterhand ♡

Min första promenad var som att gå på månen, flög fram och var SÅ glad! men det gick då inte snabbt, var tvungen att ha pulsband och pulsklocka. Trivdes bättre i solstolen under mina sjuka månader. samlade massor med energi och motivation inför en FET uppbyggnad! lärde mig så mycket om kroppen och tankar samt träningsmetoder och hur man verkligen SKA träna för att få ut max! bara det att köra med pulsband är en hel vetenskap, som jag var tvungen att lära mig för att kunna kör på exakt de procenten som jag fick köra på av läkaren! inga 49% här när man fick ligga på 50%. ♡